Det kändes ganska bra i helgen. Kändes positivt och härligt och det jobbiga fanns inte där. Jag kände hopp!
Men idag vare som att det där bra försvann igen och det jobbiga kom tillbaka. Känns äckligt, speciellt för att det jag gjorde när jag mådde bra gör att jag mår ännu sämre nu.
och det jobbiga är att jag typ inte kan prata med någon om dessa problem! Antingen skulle jag ge dem dåligt samvete eller så gåre bara helt enkelt inte.
Men men..får väl leva med dom. De e ju inte så himla problematiska om man gämför med andra...
Then someone tells me how good I look
And for a moment
For a moment
I am happy
But when I'm alone
No one hears me cry
Det jag ser som fint, ser andra som något hemskt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du vet att du alltid(och jag menar det) kan prata med mig. Även om det känns svårt så väntar jag ut dig och lyssnar. <3
Skicka en kommentar